Tal

”Min älskling
Vi firar femtioårig bröllopsdag idag
Kan du tänka dig
Ett halvt sekel

Det har hänt saker må du tro
ont gör mitt hjärta, min själ
Att se och uppleva
Allt som du inte får se

Du hade passat här
I en värld av utveckling
En värld som rusar
Du som var ett kontinuum
Framåt, din enda väg

Om du sitter på ett moln
kan se och höra mig nu
vill jag bara säga
att jag önskar mig bakåt
tillbaka
till dig och oss

Du lämnade mig för några timmar
Nu har det gått fyrtionio år”

Detta inlägg publicerades i SkrivPuff. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Tal

  1. anithastlund skriver:

    Vackert och sorgligt

  2. Nea skriver:

    Gud va sorgligt…

  3. Y skriver:

    49 år… så sorgligt… Bra

  4. På det viset skriver:

    Åh.
    ”fyrtionio år”… i sista raden gör hela texten.

  5. Ethel skriver:

    Oh, det var oväntat slut. Vemodigt. Fint.

  6. simmelimaka skriver:

    Men åh!
    Så vackert.
    Så sorgligt.
    Så annorlunda!
    Fint!

Lämna en kommentar